Nu är jag snart där. Snart nära min underbara vän, snart nära hennes fina barn. Snart under Ghanas sol. Ofattbart.
I morgon klockan 9.40 lyfter planet som tar mig till Amsterdam. I Amsterdam får jag vänta några timmar, samla tankar och mod. Kanske skriver jag några rader i min Ghana-bok. Sen är det dags, dags att sätta mig på planet som tar mig till Accra. Det tar nästan sju timmar, men sen är jag där. Glädjen när jag får se Susanna på flygplatsen. Jag känner den redan nu!
Så många känslor, jag är helt fylld av dem. Glädjerika känslor. Och förväntansfulla. Att få se barnen. Att få ge dem insamlingen ni underbara familj och vänner hjälpt mig få ihop. Att få ta med dem till havet som kan ge dem så mycket glädje. Att jag har möjligheten att få göra detta alltså, så tacksam.
